Det blev som "på riktigt" nu...
Ville bara höra om det var okej att Anna fick vara med på fotograferingen på dagis på onsdag. Hon kunde inte se nått skäl till att inte hon kunde det, hon skulle prata med personalen på avdelningen så skulle någon ringa upp sen.
Sagt och gjort, 5 minuter senare ringde de från dagis. Klart hon skulle vara med, varför hade inte dom tänkt på det? (ja, det kan man undra)
Fick tiden för fotograferingen och DÅ ställer hon frågan:
"När tänkte ni börja skola in Anna?"
Eeeeh...? "Jaa, alltså.. Eeeh.. I november? Eeeeh, jag har inte hört någonting sedan i somras........"
Säger jag då, lite sådär små-barns-mamma-osäkert.
"Jaha, T sa att du skulle höra av dig själv, det måste ha blivit lite missförstånd där då bara."
"Haha (tillgjort för att dölja paniken som smygit sig på) jaaaaa, kanske... Vi pratade om November."
"Jaha, men då kanske vi ska ta det nu då? Om ni kommer på onsdag för foto och sen kommer ni igen på torsdag för att kolla runt på avdelningen så tar vi det där ifrån?"
GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!!!! ville jag skrika, men behärskad som man är så pep jag väl ett litet "jaa. Det blir bra"
Shit. Det är verkligen på riktigt nu. Min lilla bebis ska börja dagis. SHIT!
Hur ska detta gå? För mig?!
Hahahahahahaha Marie, de kommer ju gå bra =)
Så då blev det nu i oktober då istället? Ska hon börja med 15 timmar eller?
Förstår din panik. De kommer gå jättebra. Kommer nog som sagt vara jobbigast för dig första tiden, men de kommer gå bra :) Och snart är de ju dags för dig med jobb igen. Och det kan ju vara skönt nu med lite avlastning när du bara har en hand ^^
Tycker du gör de jättebra med allt iaf!! :)
Kram och lycka till, med start onsdag med fotograferingen :)
Vad skoj att hon ska börja på fsk nu. Stora tjejen! Vilken avdelning har ni fått?
Hjälp! Ja, känslan är ren och skär panik! Jag vet! Men du kommer släppa lite av den där paniken när du märker hur bra det går! Se dets å här: Du har inget jobb som du måste tillbaka till ett visst datum så allt måste vara färdigt med inskolningen! Du kan ta det i lugn och ro i Annas takt, eller snarare i din takt, för du kommer behöva mer inskolning än hon, jag LOVAR! =)
Jag har fortfarande dåligt samvete när jag lämnar honom där trots att han ÄLSKAR dagis! Han vinkar bara när jag går och blir aldrig ledsen. Men det dåliga samvetet tror jag ska finnas där. Jag låtsas iallafal att jag är en bättre mamma om jag åtminstone tycker det är jobbigt att lämna bort honom.
Det kommer gå bra! Och självklart ska hon vara med på fotograferingen! Varför skule hon inte det när hon kommer vara där hela året till nästa gång?!
Och jag önskar jag kunde ta åt mig av äran, men texten i min blogg är inte min! Tyvärr! Roger på Rix morronzoo brukar läsa den!
