....de e nemas problemas. 

Idag, idag har jag varit på utbildning på jobbet, palliativ vård i livets slutskede. En väldigt intressant utbildning. Och nog kan vi mer än vad vi trodde. Faktiskt. 4 timmar av skratt, allvar, fika och en massa diskuterande. 

Efter detta gick jag hem i höstvädret, landade hemma och fick en riktigt god middag serverad av min dotter, min lillasyster och min mamma. Lyx! Sen kom mig far, J och lille-lillebror ned och lekte lite med alla skruttans leksaker och fikade. Det var trevligt!!

Lillan somnade ganska utan protester vid 19.30 tiden idag, och har bara låtit till en gång. Hittills. 

Meeeeeen, som alltid lär hon vakna till lagomt till att jag lagt mig, sitta i sin säng och tjuta och stenvägra kliva ur sängen själv och komma in till mig. Neeeej, hon sitter där och lever om mitt i natten tills dess att jag hämtar henne. Shit. Gissa om jag är tröööööööööött när hon tjuter som ett brandlarm alt att någon stuckit kniven i henne, klockan typ 2-3 på natten. Far upp i en alldeles för hög fart och dundrar in i hennes rum och lyfter ungen under armen och swischar in i mitt rum. 

Ungen sover och är tyst innan hon nuddat min säng. 


Ah well, förutom att hon sparkas i ryggen, så är det bara mysigt att ha henne nära ♥