Aaah..
Nu var de timmarna avklarade. Och det känns. Mina fötter är lite svullna, men inte mer än hanterbart I suppose.. Ryggen känns lite, men det är väl bara för att jag faktiskt varit ledig i mer än en vecka ungefär.. Man blir som inte van. Men nog är det bra trist att jobba. Jag gillar mina medarbetare, det gör jag verkligen! Lilla fröken S, EE som jag jobbade med ikväll. Hyenan har semester och kommer väl tillbaka ungefär då jag går av mitt vikariat. =)
Don't get me wrong, jag stortrivs verkligen på jobbet, det gör jag. Men. Jag skulle hellre vara hemma och njuta av den sista tiden med en "okänd" som bökar runt i magen. Men man måste ju ha föda och tak över huvudet.
Dagen gick ändå relativt fort, det finns som alltid att göra, men samtidigt finns det bra lite att göra mitt över dan. Man går mest och släpar benen efter sig och känner sig lite ivägen. Men men.. Man dricker en massa kaffe och surrar en jävla massa skit ska ni veta.. Men det är som mysigt å.. När man sitter där ute på uteplatsen och pratar en massa strunt. EE berättade om den hemska resan uppöver i vårat avlånga land hon och hennes sambo gjort, det hade varit mygg, knott och broms till FÖRBANNELSE. Dom hade inte kunnat vara ute.. Tur det inte är nå mygg här, jag HATAR deras jobbiga surr. Bettet gör mig inte så mycket, det är det där ettriga surret. *huvva*
Sambon ska jobba på Krogstråket och Yran i år, han åker in till Östersund nu på torsdag morgon. Han skjuter upp Storlienresan till mitten av Augusti, då Yran är avklarad och hans vikariat på Nipis är över. Suck, två veckor utan sambo. Tråkigt.
Nu är det "bara" 21 arbetsdagar kvar tills min "semester" börjar..
Don't get me wrong, jag stortrivs verkligen på jobbet, det gör jag. Men. Jag skulle hellre vara hemma och njuta av den sista tiden med en "okänd" som bökar runt i magen. Men man måste ju ha föda och tak över huvudet.
Dagen gick ändå relativt fort, det finns som alltid att göra, men samtidigt finns det bra lite att göra mitt över dan. Man går mest och släpar benen efter sig och känner sig lite ivägen. Men men.. Man dricker en massa kaffe och surrar en jävla massa skit ska ni veta.. Men det är som mysigt å.. När man sitter där ute på uteplatsen och pratar en massa strunt. EE berättade om den hemska resan uppöver i vårat avlånga land hon och hennes sambo gjort, det hade varit mygg, knott och broms till FÖRBANNELSE. Dom hade inte kunnat vara ute.. Tur det inte är nå mygg här, jag HATAR deras jobbiga surr. Bettet gör mig inte så mycket, det är det där ettriga surret. *huvva*
Sambon ska jobba på Krogstråket och Yran i år, han åker in till Östersund nu på torsdag morgon. Han skjuter upp Storlienresan till mitten av Augusti, då Yran är avklarad och hans vikariat på Nipis är över. Suck, två veckor utan sambo. Tråkigt.
Nu är det "bara" 21 arbetsdagar kvar tills min "semester" börjar..
Kommentarer
Postat av: Ann
Men om du känner att det börjar kännas tungt, vare sig det är fysiskt eller psykiskt, så kanske du ska fundera på att det är dags att sjukskriva sig igen..?
Det psykiska och det fysiska tar lissom ut det andra, och tvärt om, och du ska vara rädd om dig och din lilla inneboende :)
Postat av: Ann
Du får inte ge dig när du pratar med en läkare... stå på dig och kräv en sjukskrivning om du känner att det är det du behöver.
Trackback
