Det kommer vissa dagar då jag verkligen älskar min bil. Jag tycker den går bra, den ser bra ut osv. De dagarna brukar oftast försvinna ganska så fort. Antingen så går skiten sönder eller så ser jag en annan bil som går bättre, är snyggare och är hel. Eller så kör jag en vända på stan med min pappas saab. Då är det kört. Nu hatar jag min bil. Igen.

Igår så gillade jag min bil. Den var okej. Då kommer en kompis till Gulldalen och visar upp sin snygga, mörkröd-metallic volvo. Då skönk genast skitsaaben ner till helvetet igen. Då fick jag för mig att kolla runt på blocket lite efter en ny(are) bil. Ingen bra idé. Nu hatar jag den gröna skitsaaben ännu mer.

En vacker dag ska jag ha en annan bil. En vinröd-metallic. Kanske en V70, eller en 850. Eller varför inte en peugot? Eller en audi.. Listan kan göras lång, jag kan tom tänka mig en vit 9-5. Bara för att vi fick köpa grannens för mindre än den är värd. Tur man inte hade dom pengarna då. Det hade ju varit synd om jag fick ha en bra bil för en gångs skull.

Tur man är fattig.