Jag tror fan jag gjorde det ikväll. Sällan har jag skrattat så hemskt, i min ensamhet vilket gjorde det en smula tragiskt, så att tårarna runnit.

.

Jo, en gång tidigare, men då grät jag (av glädje, jag hade roligt) i drygt en timme. Kanske mer. Det var när jag och min bror var på Magnus Betnér i Östersund i våras. Aaah. Det var kul.

.

Hur som haver, alla bör läsa detta!

(bidrag för gratis reklam mottages med glädje)