Snowstorm

Min bil är himla underlig. Eller, min bil och min bil, det är pappsens bil som jag lånar då jag inte har någon egen. Fan jag saknar min Ford. =/ Konstigt nog.

Som med alla andra bilar så hatade den mig.

Första bilen jag hade, en liten vit golf. Den var det väl egentligen inget fel med. Dämparna var så dåliga att såg man ett litet gupp 500 m fram så började bilen gunga. Nästan. Dämparna var helt slut bak och under mattan på golvet i baksätet så var det ett hål. Ett rosthål alltså. Men den gick igenom besiktningen utan anmärkning. Kanon bil egentligen. Många fina minnen med den :)

Sen så blev jag leds den lilla lilla bilen, så jag köpte en Saab 9000, halv kombi. Så himla fin! Grön och fin, min pärla! 2 veckor efter köpet så rasar kopplingen. Var och jobbade på en av förskolorna här på byn och tog mig inte hem. Haha.
När jag lämnade den på "fixning" så upptäcktes att värmesystemet (?) frusit sönder. Och oljetråget hade ett hål. Underbart. När det var ordnat så började kupéfläkten att jävlas. Man fick som slå på instrumentpanelen för att den skulle börja fungera igen.

När det väl var åtgärdat så började den krypa fram lite rost och så, men det kunde jag leva med kände jag. Det var ju ändå min ögonsten (förutom dottern alltså)! Men. Då rasade motorn :( Så jag sålde den, i befintligt skick till en man som hade en likadan, fast utan ACC, så han skulle helt sonika byta motorn bara. Fint. Enjoy! Kände jag med lite bitterhet.

Så. Då köpte jag en Ford Mondeo - 01:a. Världens bästa bil! Åh så jag älskade den bilen!
Fick iofs byta dämparna bak ganska omgående. Suck. Jag hade en Gia-modell, dvs liiiite mer avanserade saker satt i den. Naturligtvis. Jag hade bland annat nivå-justerande dämpare. Super om man har dragkrok, vilket jag inte hade. Så, vi satte in standard-dämpare och sparade där ca 7000 :- på det. Det var inte fy skam.

Sen gav nyckeln av. I och med att nyckeln la av, så kunde jag inte öppna bagaget eftersom det var nått elfel så man kunde inte öppna det manuellt. Suck. Bytte batteri och programmerade om nyckeln så det fungerade bra. Ett tag. Sen gav nyckeln upp HELT. Bara att köpa en ny nyckel och programera om låset i bilen. Bara nyckeln skulle kosta 2100:-. Suck. Lite halvkassa bromsskivor fram var det, så jag sålde den.

Suck.

Det är nu... 4 månader sedan?


Jag saknar den fortfarande. Min lilla pärla.


Hur som helst.

Denna konstiga bil jag har nu, den lever ett eget liv. Den kan starta hur bra som helst ena dagen, för att sedan vara stendöd dagen efter. Har man då motorvärmaren i i kanske 5-6 timmar, ja då startar den finnemang.

?

Nu går inte bakdörrarna att öppna heller, då låset på dem frysit. Så, för att få dottern i bilstolen i BAKSÄTET  måste jag försöka häva henne ÖVER sätena och stolen. Eftersom bilstolen är i MITTEN bak. Suck suck.

Men, hon är duktig min lilla akrobat till dotter. Hon vet precis hur hon måste skruva/bända/vrida på sig för att ta sig dit.

Mammas stora flicka!

Kommentarer
Postat av: Jannice

svar:

Tack finaste! Jag vet att du alltid finns för mig vännen! Det är jag väldigt tacksam för!!

Igår blev det jobbigt..och jag saknade en "vuxen" klok kvinna..typ "mamma" att vända mig till. Har aldrig haft en sådan..och det blev nog lite mycket självömkan blandat med panik..och jag blev ledsen i hjärtat.

Vissa dagar känns allt så mycket mera :-(. Rädslan att förlora, finns alltid. Påminnelsen om vad som höll på att hända för snart ett år sen, börjar också eka inom mig.

Idag mår jag bättre, även om oron ännu är stor.



Vi hörs på msn ikväll vännen!

Kram

2011-02-16 @ 17:29:53
URL: http://jannicejarpe.blogspot.com

Vad tycker du?

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0